START - ALOITUS - MAIN                www.TapioOsala.com 
Matkakorvaus
VAASAN KARTTA

Suoramarkkinoinnin kielto

LEHTIJUTTUJANI:
Vasabladet 21.11.2001 - 1/2 sidas artikel "Sundsvall -en mjuk stenstad"


Pohjalainen 1.11.
Päivähoitomaksuista ja tuloloukuista



Kaavoitus! 6/2001

JUTTU 5/2001  

8/2001  Motiivejani

KOLUMNI 4/2001    



Vaasan rannat


MIELIPIDESIVU Tapio 
Tämän sivun tarkoitus on tuoda esiin perusteluja Tapio Osalan kannanotoille


 
Mitä asioita olen edistänyt/ vastustanut? GERBYN - VÄSTERVIKIN PUUTTUVA RANTA

Kaupunkilegendan oikaisu: Toriparkkivalituksen kustannukset olivatkin TULOJA!

Lähiympäristömme suunnittelu Herkät rantamme ja niiden kohtelu 


Kenen Kasarmitori? Skate-park Vaasaan!


Palosaaren läpiajoliikenne pois! Viljele Suvilahdessa!





Vanhoja aloitteitani(1997-2000)





Tervetuloa Vaasaan (huh huh) !
Miksi Ei ydinvoimaa?


Huumoriani!
Pientareet ja puistot niityiksi!













 

 
Kirjoitukseni Pohjalaisessa 

 

 

 

 

Suoramarkkinoinnin kieltorekisteri (suoramarkkinointi, puhelinmyynti, suoramyynti, postimainos, postimainonta)
Puhelinmarkkinointikielto, puhelinmyyntikielto, puhelinmarkkinointi, suoramarkkinointikielto
Henkilötietolain mukaan rekisteröity voi kieltää tietojensa käytön mm. suoramarkkinoinnissa. Siksi Suomen Suoramarkkinointiliitto ry
ylläpitää rekistereitä niistä henkilöistä, jotka eivät halua vastaanottaa osoitteellista suoramainontaa tai puhelimitse tehtyjä tarjouksia.

Osoitteellisen mainospostin lähettämiskielto

Kaikista postitoimipaikoista on saatavina kortteja, joilla yksityiset henkilöt voivat kieltää osoitteellisten mainoslähetysten lähettämisen
kotiosoitteeseensa. SSML:n jäsenyritykset ovat sitoutuneet huomioimaan nämä kiellot markkinointipostituksissaan.

Puhelintarjonnan rajoittamispalvelu

Yksityisillä henkilöillä on mahdollisuus rajoittaa kotiinsa tulevaa kaupallista puhelintarjontaa. Rajoitus tehdään
palvelunumeroon:

060013404 ma-pe klo 8-20 ja la klo 9-15 (puhelun hinta 0,39 €/min +pvm)


Lisäksi:
- Väestörekisteri p. (09) 229 161 (voi kieltää osoitteen luovutuksen?)
- Ajoneuvohallintokeskus p. 0100 7800 josta voi kieltää autoon kohdistuvan puhelinmyynnin ja markkinoinnin kieltäminen ( katsastuskehotuksetkin?)

(otan mielelläni tarkentavia tietoja vastaan: tapio.osala_AT_netti.fi)

 

 

 

 

VASTOIN PAREMPAA TIETOA

Vaasan kaupunginvaltuuston kokouksessa 3/12 2001  valtuutettu  Aimo Pukkila väitti televisioidussa lähetyksessä :
1)    Tapio Osala on tehnyt valituksia Keskon Kivihaan marketin poikkeuslupamenettelystä mutta sai valituspapereihin toisen allekirjoittajan
2)    Tapio Osala on saanut ympäristöministeriön tekemään asiasta purkuhakemuksen Korkeimpaan Hallinto-oikeuteen
3)    Näistä teoistaan johtuen Tapio Osala on  aiheuttanut kaupungille miljoonien veromarkkojen  menetykset
 
Ensinnäkin totean heti niille, jotka  eivät jaksa lukea pitempään että syytökset eivät pidä paikkaansa.

Itse asiasta olen sitä mieltä, että suurten kauppakeskusten perustamiset tulisi tehdä oikeassa järjestyksessä, asemakaava-prosessin kautta, jolloin hankkeen vaikutukset tutkittaisiin asiantuntijoiden toimesta ja  myös kaupunkilaisille taattaisiin lain tarkoittamat vaikutusmahdollisuudet. Ollaan sitten itse hypermarkettien perustamisesta, pikkukauppojen kuolemista ja kaupunkikeskustamme kehityksestä mitä mieltä tahansa.

Valituksia  poikkeuslupamenettelystä teki Vaasan Ympäristöseura ja eräs  asevelikyläläinen, joidenka valitukset hylättiin koska he eivät olleet asianosaisia. Ainoastaan naapurit eli tässä tapauksessa  kaupunki itse oli asianosainen  koska kyseessä oli poikkeuslupa- ja rakennuslupa-asia. Asianmukaisessa kaavakäsittelyssä olisivat kaikki kuntalaiset olleet asianosaisia…

Korkein hallinto-oikeus totesi purkuhakemuksen hylkäysperusteluissa että hypermarket-tontin myöntäminen oli tapahtunut väärässä eli laittomassa järjestyksessä mutta piti purkua liian voimakkaana toimenpiteenä asian laatuun nähden ja jätti sinänsä laittoman päätöksen purkamatta.  Valittajat olivat siis oikeassa mutta kuten muutenkin  tiedämme niin oikeus ei aina tässä maailmassa voita.

Sekä Ympäristöseura että ministeriöt kykenevät  täysin itsenäiseen päätöksentekoon. Minulla ei halutessanikaan ole sananvaltaa näiden tahojen päätöksiin.

Miljoonien veromarkkojen vahinkoa en ole minä siten ole  aiheuttanut mutta eipä  tietääkseni kukaan muukaan!  Mikä on voinut maksaa ylipäätänsä penniäkään? Ehkäpä jopa valitusaikana on tullut säästöjä ?

Tutkimuksissa on todettu yhden hypermarket–työpaikan vievän työn kahdelta liiketyöntekijältä pienemmässä myymälässä.
Työtä ja veronmaksajia on ollut siis vähän enemmän kauppa-alalla valitusprosessin vireillä ollessa.. Rakennusaikainen työllistäminen on tilapäistä eikä ole merkittävää rakennetaanko nyt vai viime vuonna…. Mahdollisen liikevaihdon aiheuttamasta arvonlisäverojen kasvusta ei penniäkään jää Vaasan seudulle vaan ne kilahtavat kaikki valtion kassaan.

Kiitän kovasti vaikutusvaltani yliarvioinnista ja toivotan valtuutettu Pukkilalle (sd.) Hyvää Joulua!

Tapio Osala (vihr
)
P.S. Aimo Pukkila saapui huhtikuussa 2003 Greenpeacen järjestämään energiaseminaariin. Hän pyysi ja sai useita puheenvuoroja vaikka substanssista ei lainkaan puhunut. Hänen sanottavansa pääasiallinen sisältö oli: vihreät ovat syyllisiä kaikkiin maailman epäkohtiin. On varmaan terapeuttista kun on tunnistanut kaiken pahan alun ja juuren ja johon voi  monivuotisen pahoinvointinsa purkaa.  Onneksi kukaan ei vaikuttanut ottavan Aimoa aivan tosissaan.


 

Päivähoitomaksuista ja tuloloukuista ( Pohjalainen 1.11.2001 )

Kokoomuksen piirin puheenjohtaja Janne Sankelo ja kokoomuksen varapuheenjohtaja Saija Sarkomaa ovat tulkinneet hallitusohjelman   päivähoitomaksuasiaa laajasti . Uutisotsikossa on sanottu ”Soininvaaran korotusmalli kurittaisi keskituloisia ( Pohjalainen 5.10)  sekä pääkirjoituksessa ( Pohjalainen 2.10) mainittu että ”Tuloerojen tasaamisen nimissä Soininvaara korottaisi maksuja kustannusten nousuun verrattuna moninkertaisesti ylimmässä maksuluokassa... joka on vastoin hallitusohjelmaa ... keskituloisille vanhemmille jopa satojen markkojen lisäkustannusta kuukaudessa yli sen, mitä hallitusohjelma sisältää”

 Tässä muutama kommentti toisen osapuolen näkemyksestä.

 Päivähoitomaksujen sinänsä ikävästä maksujen korotuksesta on sovittu hallitusohjelmassa ”kustannustasoa vastaavasti”. Hallitusohjelmassa on myös sovittu että "sosiaaliturvaetuuksien, verotuksen ja palvelumaksujen uudistamista jatketaan siten, että työn vastaanottaminen on aina taloudellisesti kannattavaa".  

Vihreiden malli ei olisi kokonaisuudessa korottanut maksuja enempää kuin mistä oli  hallitusohjelmassa sovittu ja siinä olisi otettu huomioon tuo em. toinenkin hallitussopimuksen näkökohta.  Nyt päivähoitomaksuista johtuva marginaalivero voi olla pienituloisella   jopa 100 %. Vihreiden päivähoitomaksumalli olisi laskenut päivähoitomaksuja kaikilla alle 24500 mk/kk ansaitsevilla perheillä. Vihreiden mallissa tulorajoja korkeampiin maksuluokkiin olisi nostettu eli entistä suuremmilla tuloilla olisi pysynyt alemmassa maksuluokassa.   Vain noin viidenneksellä suurituloisimmista olisivat maksut   nousseet. Pienituloisimpien perheiden ”kannustinloukut” olisivat vastaavasti vähentyneet, nimenomaan hallitusohjelman mukaisesti. 

Vihreiden mielestä olisi hyvä houkutella vähemmän ansaitsevia perheitä lisätuloihin kuin eniten ansaitsevia tienaaman vieläkin enemmän samalla kun pienempituloisia pidetään kannustinloukussa. 

Kokoomuksen vaatimassa mallissa olisi vähemmän ansaitsevien kannustinloukut säilyneet ennallaan mutta suurituloisin viidennes olisi päässyt huomattavasti vähemmällä kuin vihreiden mallissa. 

Kiista kokoomuksen kanssa päätyi kompromissiin, jossa sentään toisen lapsen maksua korkeimmassakin tuloluokassa alennettiin ja tulorajoja nostettiin eli pienempituloisten perheiden maksut eivät nousseet kokoomuksen esittämällä tavalla vaan laskivat.  

Kokoomus on selitellyt käyttäytymistään laajalla rintamalla ja saanut sille runsaasti tilaa. Puheenjohtaja Itälän tullessa uuteen tehtäväänsä hän puhui pehmeistä arvoista ja perheiden puolustamisesta, mutta tosipaikan tullen kokoomusta näyttää kiinnostavan vain hyvätuloisimman viidenneksen etujen puolustaminen.

 Tapio Osala, puheenjohtaja

Vaasan vaalipiirin vihreät ry 

( Sari Sarkomaa vastasi tähän 2.11.2001)  Juttu löytynee täältä http://www.pohjalainen.fi/cgi-bin/weblehti

 ---------

SUNDSVALL  -  EN  MJUK STENSTAD                      Vasabladet 21.11.2001
( ingår två bilder  -   ½ sida)

Text:   Tapio Osala   

Vasa och Finland tar sina första travande steg i innerstäders ”humanisering”.   Vi vill så gärna höra till Västeuropa.    Många finländare vill att vi skulle ta modell direkt ur Usa.  Men vi hör till den Nordligaste Europa , härstammar från öst,  den Sibiriska taigan är inte långt borta….

Sommaren 1996 publicerades en artikel (”Kring gågatan sker det mesta”  Vbl 7/7 1996) om fyra svenska stadskärnor, deras förvaltning, planering och mina personliga intryck om deras kvalitet. I artikeln värderade jag Sundsvalls innerstad till den bästa av besökta städer under den studieresan. Uppsala blev god tvåa medan Bollnäs och Gävle enligt min bedömning kom sist, nämnd ordning.

Till efterstävan att höra till väst har bilar sannerligen hört till. För den äldre generationen har automobilen varit synonym med utvecklingen. Man kommer väl ihåg sin första bil. Steget från -40,-50,-60 –talens fattigdom till ägare av sin fösta nya västbil har varit stort. Alla begränsningar av den heliga kons rättigheter upplevs av många som förolämpning.

Den yngre generationer ser kanske för det mesta bilen mera som transportmedel, nödvändighet, inte som statuspryl och manlighetsbevis. Få kvinnor dyrkar sina bilar men är illa tvungna att använda bilen i vår glesbyggda land där allmän trafik är bristfällig.

Långsam  humanisering
Humaniseringen av våra asfaltbelagda betongelement städer går mycket långsamt till.  Personbiltrafik, damm och buller dominerar även vår huvudstads kärna.  I Österbottens huvudstad har vi över ett decennium haft en liten stump bilfri esplanad som sarkastiskt kallas ”Gågatan”.

Sverige och Centraleuropa har flera decenniers försprång med utvecklandet av innerstäders stadskärnor.  Under Julius Caesar -eran var det förbjudet att komma till Rom med häst en på dagtid.  Servicetrafiken sköttes på nattetid för att inte störa människor…

Den slutliga lösningen om Vasa stadskärnans öde låter vänta på sig och nygamla idéer med att igen låta bilarna härska i Vasabors vardagsrum har dykt åter upp. När båtförbindelsen från Vasa med  BotniaLink igen fungerar till Sundsvallregionen  ( Härnösand ligger på 45 km avstånd)  bestämde jag att göra ett  besök till Sundsvall och studera hur den berömda Stenstaden mår 2001.

Utvecklingen i Centraleuropa och Skandinavien inneburit ständigt utvidgade bilfria områden. Men även Sverige har fått sina Jättebilmarketar utanför alla städer. Hur anpassar sig kommersen och innerstaden till detta?  Kan stadskärnor leva vidare?
 


Sundsvall promenadcentrum utvidgar
Jag tar en titt i centrala Sundsvall modell 2001 före jag träffar  Håkan Eriksson, som redan för sex år sedan hade centrumutveckling som sitt ansvarsområde,.
Den första iakttagelsen är att promenadområdet har utvidgats avsevärt ytterligare. Staden är ännu prydligare och snyggare än förra gången. Jag har kvar diger bildmaterial från det tidigare besöket, så det är inte bara minnesbilder som jag måste ty mig till. En förnyad park bakom stadshuset vid Stortorget har kommit till. Esplanadparken bredvid Stortorget med den stora fontänen har fått nya bänkar och blivit en lummig oas mitt i stenstaden. Inga parkkemister syntes men många barnfamiljer och pensioner.  Hela innerstaden var livlig men ändå lugn. Motortrafik är utanför höravstånd. Folk går i butikerna och handlar men är inte stressade. De tycks njuta av stadens atmosfär.

Några kvarter från torget finns stora P-hus som används flitigt. Den livliga busstationen är i  början av Esplanaden, bredvid det fina Kulturmagasinet. Mitt på busstationen står en prydlig kiosk/restaurangbyggnad i två våningar där man kan köpa bussbiljetter. Promenadcentrum börjar där.

Selångerån har kommit närmare centrum!   Hur åns stränder såg tidigare ut kommer jag inte ihåg men nu var de tillgängliga för alla och inbjudande.  Ett nytt café hade etablerats i åns strandpark.   Som gammal industristad har Sundsvalls alla havstränder reserverats till industri- och lagerverksamhet. Men Medelpadare har kompenserat bristen på tillgängligt vattenlinje med att utnyttja Selångerån bättre. Det har de lyckats med!

Håkan Eriksson, stadsbyggnadsnämndens ordförande i Sundsvall, hur ser det ut  med utvecklingen i Sundvalls innerstad?

- Centrum måste hävdas som handelsplats. Om butikerna i stadskärnan skall
kunna stå emot trycket från affärerna i externområdena, måste det hända
något hela tiden, säger Eriksson.
- Vi måste skapa aktivitet och ständigt arbeta för att stärka stadskärnans
attraktionskraft. Det är därför vi ska satsa drygt sju miljoner på den
offentliga miljön och belysningen i centrum.

1997 fick Sundsvall stadsmiljörådets utnämning "Årets kultur- och kunskapsstad" eftersom rådet ansåg att Sundsvall är ett bra exempel på en lyckosam omvandling från gammal industristad till kultur- och kunskapsstad.

År 1999 blev Sundsvall "Årets stadskärna". Att staden fick utmärkelserna är ingen slump, utan resultatet av ett långt och tålamodskrävande arbete från såväl kommunens sida som "På stan" -bolaget  (se ”Fotnot”) och de enskilda näringsidkarna.

 
- Vi måste hela tiden jobba för att stärka handeln i centrum, skapa aktiviteter och arbeta för en ökad trygghet för de butiksanställda, säger han. Det är ingen självklarhet att kunderna ska åka till centrum för att handla, utan det är något som vi måste arbeta för. Vi måste visa att det finns något att vinna på att välja centrum, säger Eriksson.

Hot utifrån
När köpcentrets utvidgning i Birsta, strax norr om staden, invigdes för 10 år sedan, stod det klart för handlarna i centrum att de ställts inför ett hot. Hotet om att kunderna skulle överge stadskärnan till förmån för Birsta med många lättillgängliga p-platser och ett stort antal butiker under ett och samma tak.
Kundunderlaget blev allt glesare och alla inblandade parter förstod att nu måste det göras något. En del handlare valde att tackla problemet genom dubbeletablering. De öppnade helt sonika en butik till i Birsta. Kommunen valde att storsatsa på centrum. 1994 stod gallerian "Värdshuset" klart och därmed kom också vändpunkten.
- Från -94 blev det bara bättre och bättre, säger Håkan Eriksson. Vi mäter beläggningen av p-platser i stan och siffrorna har bara stigit de senaste sju åren. En ökad beläggning av p-platserna i centrum betyder också ökad handel, det vet vi, så vi lyckades avvärja hotet den gången. Men en seger innebär inte att faran är över. Arbetet måste fortsätta, tycker Eriksson.
- Under de senaste åren har vi hunnit med att inviga en galleria till i centrum och det är "1891", berättar Håkan, och i och med att Clas Ohlsson och Casino Cosmopol etablerade sig i hamnområdet känns det som om vi stärkt vår position ytterligare. Det syns tydligt att affärsstråket har fått en ny sträckning nu. Förut strövade inte besökarna i centrum ända ner till hamnen, men det gör de i dag och det är enbart positivt! Nu ska vi ge oss i kast med att förbättra den offentliga miljön också.

Vackrare kärna – vem betalar ?
Tack vare ett EU-projekt och privata bidrag har Sundsvall drygt sju miljoner kronor till sitt förfogande när det gäller att förfina stadskärnan. Fyra miljoner står kommunen för själv, två kommer från EU och resten från den privata sidan. Det är pengar som skall gå till markmiljö och belysning. 
Trivsam, ren, trygg miljö människor kommer till centrum och handlar där. Bra kommers gör affärslägenheter eftertraktade och höjer hyresnivån. Då får fastighetsägarna sina  investeringar i miljön tillbaka.

- Vi ska börja med att se över det ordinarie belysningsprogrammet, säger Håkan Eriksson.
- Det är det som känns viktigast. Just nu känns det inte som att det finns en riktig plan. Det finns ingen enhetlig linje att gå efter utan det spretar lite hur som helst. Meningen är ju att det ska lysa bättre men det ska bli vackrare också. Det ska bli finare armaturer och stolpar i hela stadskärnan. Vi ska börja jobba med det här nu, så redan nästa år kommer förändringarna att märkas. Vi har ingen tid att förlora!

Har svenskarna har redan uppfunnit krutet (eller kanske det var dynamiten) och att vi borde lära oss av deras uppfinning med stadskärnas planering och förverkligandet.  Eller borde vi göra som vi själva anser det vara bäst för oss? Inte skall vill väl efterapa svenskar i allt!

Svenskarna är mycket längre i utvecklingen än vi.  Det är bara att acceptera att vi ligger under i denna Finnkamp. När man följt debatten kring Vasa gågatas vara eller icke vara, känns det ibland litet som låtskrivaren Ismo Alanko har skrivit (fritt översatt)  ” Finländarna föll ur trädet hastigt och mycket förvånade”.

När Vasas senaste externetablering (CM i Stenhaga) diskuterades i fullmäktige uppskattade ”experter”  att Vasa centrum skulle tåla den. Hypermarkets tomtpris på fem miljoner lovades oavkortad till satsningar till promenadcentrum.  I samband med beslutet den underjordiska Torgparkeringen lovas och beslöts att bilarna skulle avlägsnas ovanför torget.  Klockan tickar i Vasa centrum….


Kanske datorer, mobiltelefoner, biltäthet och IT-teknologi är inte nödvändigtvis gör människor lyckliga?  Kanske vi ändå ännu behöver kontakter till andra människor och för dem även mötesplatser, tex. i  Vasa centrum,  i vårt gemensamma vardagsrum,



FOTNOT
"På-stan"-bolaget är ett aktiebolag som ägs av fastighetsägarna, butikerna,
parkeringsbolaget och Svensk Handel. Bolaget får också ett bidrag från
kommunen. Bolagets budget för år 2001 är 2,2 miljoner kronor. Bolaget ska
främja marknadsföring, förnyelse, utveckling och förvaltning av Sundsvalls
stadskärna genom att skapa en attraktiv, levande och trygg stadskärna med
god tillgänglighet och god miljö.



Vbl 7.7.1996   s. 12   Publicerades Tapio Osalas artikel ”Kring gågatan….